Hej och välkommen!

Här har vi öppet kafferep med och av Damptanter. En mer matnyttig blogg finns här: http://damptanterna.wordpress.com/

OM - ett slags förORD

Damptanten har alltid funnits. Över hela världen. Nu klampar hon obekymrat fram på nätet och sedan mars 2008 har hon en alldeles egen flagga att vifta lite som hon vill med - damptanternas logotyp.



Om man råkar möta en dinosaurie som inte ser sig för nu igen, kan det vara en god idé att lämna företräde!

Den här samlingsbloggen kommer förhoppningsvis att administreras av ett större antal damptanter - men bara när någon av dem har lust (och minns lösenordet).För tid har de verkligen inte. Loggan och grundidén till DAMPTANTERNA står Tant Rasch för. DT kom till för att VI FINNS och loggan får användas fritt på bloggar och hemsidor av alla (o)möjliga bokstavstanter med NPF. Om de har lust!____________________________
Hugade damptanter kan få inloggningsuppgifter av TantVass;
tantvass snabela hotmail com

23 september, 2008

Ont i själven.

Rubriken är medvetet felstavad, btw..

På min Silverpennablogg skriver jag bara om utvalda delar. Det gör för ont, allt det andra, för bart, avklätt och naket. Dessutom, hur hade det sett ut, om mina nya flirtar eller Facebookvänner kunnat läsa sånt tråkigt? Det chockar tillräckligt, som det är. ;-}

Jag är ingen martyrisk runkare heller, om ni förstår, jag njuter inte av att vara svag, leta sjukdomsvinster.. Jag vill ju leva ett normalt liv, betala massa skatt, ha för lite tid för att grubbla och istället försöka hitta en tvättid som inte de förbannade pensionärerna snott åt sig och njuta av att kunna gå på After Work och säga att jag tillhör något, bidrar med något folk kan förstå och respektera iaf. lite..

Jag vill framåt. Trots "allt". Och gärna kunna använda just "allt" och vända det till något positivt, trots att det kostat mig många år av mitt liv. Fast jag har faktiskt levat härligt en viss tid av den under tiden. Och jag har svåra mindervärdeskomplex ibland, för att jag känner mig helt kass, som inte "blev nåt" som jag försökte, innan ADHD-spöket slog undan mina fötter, för att jag inte visste vad som var fel..

Vill bara säga att jag förstår att ingen av er/oss haft det så lätt. Även om jag inte vältrar mig i gamla mardrömmar precis. Vi håller oss käcka, använder humor, och försöker älska allt, trots allt.. Det var en dampare som uppfann galghumorn, det är jag övertygad om! Eller så var det min engelska mamma??

Ibland tar jag över, utan avsikt, när jag är på G, men var lugna, jag är rätt OFF då och då, också. ;-)
*

2 kommentarer:

Tant Vass sa...

Exakt! Precis!

Victoria sa...

Var på väg att radera inlägget minst fem gånger igår.
Men jag måste ju sluta skämmas!