Hej och välkommen!

Här har vi öppet kafferep med och av Damptanter. En mer matnyttig blogg finns här: http://damptanterna.wordpress.com/

OM - ett slags förORD

Damptanten har alltid funnits. Över hela världen. Nu klampar hon obekymrat fram på nätet och sedan mars 2008 har hon en alldeles egen flagga att vifta lite som hon vill med - damptanternas logotyp.



Om man råkar möta en dinosaurie som inte ser sig för nu igen, kan det vara en god idé att lämna företräde!

Den här samlingsbloggen kommer förhoppningsvis att administreras av ett större antal damptanter - men bara när någon av dem har lust (och minns lösenordet).För tid har de verkligen inte. Loggan och grundidén till DAMPTANTERNA står Tant Rasch för. DT kom till för att VI FINNS och loggan får användas fritt på bloggar och hemsidor av alla (o)möjliga bokstavstanter med NPF. Om de har lust!____________________________
Hugade damptanter kan få inloggningsuppgifter av TantVass;
tantvass snabela hotmail com

24 oktober, 2008

En av er/oss på riktigt.

Fick svaret efter utredningen igår. Jag har ADHD.
Så nu är jag damptant på riktigt. :-)

5 kommentarer:

Mammamumrik sa...

Du vet nog att vi hade räknat med dig i hjorden av DAMP-lady dinosaurs no matter warh. Men det ÄR skönt att oxå ha "officiellt godkännande" Grattis!!!

majsan67 sa...

ååh GRAATTIS. Precis som mammamumrik skriver så hade vi räknat med dig ändå ;)

Det är en lättnad att få det bekräftat, man behöver inte lägga så mycket energi på att undra hur det står still ;)

kraam

Madde/Barnens hjältar sa...

Skönt att få på papper vad man misstänkt själv, bekräftelse är alltid bra :-)

Noll-Koll-Carlsson sa...

Tack alla. Härligt att ni har räknat med mig. :-)

Ja det är skönt att få det "på papper". Det blir ju lite att när ingen annan tror att man har problem med massa saker, så börjar man tvivla på sig själv. Eller jag gör det iallafall. Kanske jag bara är lat. Kanske detta är svepskäl. Kanske jag är inbillningssjuk och bara ska skärpa till mig. Fast jag vet att det går inte. Men nu vet jag ju, jag har inte inbillat mig alltihop. :-)

Anonym sa...

Åh, så kände jag också när jag fick diagnosen ADHD i våras, att en tyngd lyftes från mina axlar och jag hade inte gjort något fel, som jag alltid känt, under års sjukskrivning osv..
Och nu, efter ett halvår med vetskapen, kartan som KBT-terapeuten Karin O´Toole i Gbg hjälpt mig med, samt jag ätit medicinen Strattera sen i somras börjar livet, så känns det..

/Victoria, som fimpade min Silverpennablogg nyligen, för att alltkänns nytt nu.. :-)